Idag fördjupar sig kulturarvsbibliotekarie Stefan Benjaminsson i vad som rim-ligt är:
Det fanns en tid då visdom och moral skulle förmedlas till omvärlden via vers. Kort sagt: om dina slutsatser inte rimmade betraktades de som suspekta och utan grund . Idag har vi något annorlunda sanningskriterier. Jean de la Fontaine (1621—1695) var en fransk författare som byggde sin karriär på denna rimmande konst och då främst via fabler på vers.
Djuren och naturen i hans dikter speglade mänskliga karaktärsbrister, moraliska dilemman och sedelärande slutsatser. Exempelvis: i Fabeln om rävens och vargens rättegång är slutradernas sentens att ”När skurkar inför rätta strida / Har ingen rätten på sin sida”. Vilket kanske borde anammas emellanåt idag. la Fontaine blev ohemult populär och i boktermer innebar detta att det trycktes upp en mängd upplagor. Det blev á la mode bland noblessen att äga en utgåva med la Fontaines fabler. Som alla vet, är något ”á la mode” bland ”nobless” och ska visas upp, ska det visas upp med stil.
Dagens bokkonfekt är därför fyra olika utgåvor av la Fontaines fabler, tryckta av sådana där fransoser som gör resten av världens tryckkonst obsolet på förmiddagen och förtjusas över sin egen förträfflighet över ett glas vin på eftermiddagen. Först ut är Fables choisies, mises en vers (4 volymer) tryckta i Paris av Charles-Antoine Jombert 1755—1759. Enligt vissa källor är detta höjdpunkten av fransk tryckkonst under 1700-talet och de källorna har nog rätt. Vi har helskinnband i folioformat, förgylld dekor, förgylld dekor på pärmens kanter och förgyllda inre denteller, marmorerade försättsblad, ypperlig papperskvalitet och perfekta kopparsnitt (275 stycken). Förlagorna till illustrationerna är gjorda av Jean Baptiste Oudry. Allt vad en välekiperad bokhylla behöver.
Så hur överträffar man höjdpunkten av fransk tryckkonst? Man kan göra som Étienne Fessard – helt enkelt låta bli att trycka böckerna på vanligt vis och istället gravera allt. Det vill säga att allt i böckerna, bild och text, graverades och trycktes medelst kopparstick. För att förstå mödan i detta arbete måste man ha i åtanke att böcker vanligtvis trycktes med lösa typer: en typ per bokstav, en sida per tryckform. När man tryckt en sida korrekturlästes allt minutiöst. Upptäcktes ett felstavat ord bytte man enkelt ut typerna i tryckformen och tryckte igen. Om Fessard stavade fel i en kopparplåt fick han lugnt finna sig i att gravera en helt ny plåt för hela sidan … med risk för att han gjorde ett nytt fel. Det tog honom också från 1765—1775 att bli klar med hela verket: Fables choisies, mises en vers, Nouvelle édition gravée en taille-douce. Les figures par le Sr. Fessard (6 volymer). Men så bra det blev: helskinnband i oktav-format, utmärkt papper och med hela kitet av bokbandslyx.
Låt oss hoppa fram 150 år till början av 1900-talet. Där finner vi ett par utgåvor som kanske inte når upp till 1700-talsutgåvorna klass, men som är smakfulla och mer hänsynsfulla mot hushållsbudgeten. 1922 gav G. Crés ut Contes et nouvelles en vers (2 volymer). Det är en begränsad upplaga om 390 exemplar. Illustrationerna är kopierade från en upplaga från 1762 och är tecknade av den franske konstnären Charles Eisen. Eisen var en av rokokons stora franska illustratörer, och han lät sitt kreativa geni gå loss på la Fontaine. Contes et nouvelles är inte djurfabler, utan allegorisk vers med moraliska poänger, och bygger på Boccaccios noveller. Bland annat beskrivs en otippad men tydligen högst effektiv metod att skrämma djävulen med.
Bokbanden är inte lika överdådiga som 1700-talsbanden, men skäms icke för sig och inlagan har en alldeles utmärkt papperskvalitet. Jag vet, papperskvalitet är kanske inte allas raison d’être, men för en bibliotekarie med evigheten som bevarandemål är papperskvaliteten essentiell … och så är det ju rätt fint.
Hoppar vi fram blott 8 år hittar vi Louis Conrads Fables choisies mises en vers. Det är en utgåva i 3 volymer från 1930—33 som är blygsamt elegant med tidstypiska illustrationer i färg. Hela upplagan ger ett blomstrande och somrigt intryck, inklusive fina band med förgyllda blommor på ryggarna. Papperskvaliteten? Jodå, den är utmärkt.
Alla la Fontaineutgåvor i denna text är hämtade ur Humanistiska bibliotekets specialsamling Herbert Blomstedt Collection.