Månad: september 2021

Mer musik! Pia Shekhter fortsätter att gästblogga för Marginalia. Pia arbetar på Biblioteket för musik och dramatik vid Göteborgs universitetsbibliotek, som har till uppgift att stödja verksamheten på Högskolan för scen och musik (HSM). Under 2021-2024 är hon ordförande för The International Association of Music Libraries, Archives and Documentation Centres (IAML). 2019 var hon mottagare av Greta Renborgs pris, tilldelat av Svensk biblioteksförening, för sitt arbete med att lyfta människors demokratiska rätt till musikalisk delaktighet.

Pia skriver:

GOArts bibliotek – en av universitetsbibliotekets specialsamlingar

GOArt står för Göteborg Organ Art Center och bildades 1995 tack vare ett betydande forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond. Det kom att bli ett nordeuropeiskt centrum för orgelforskning, där orgelbygget i Örgryte nya kyrka var ett av de mer spektakulära resultaten.

Uppbyggnaden av ett eget bibliotek till stöd för forskningen var en medveten satsning från starten. Förvärvet av litteratur hade ett brett perspektiv eftersom forskarna intresserade sig för instrumenten som en del av musiklivet och samhället. GOArts samling av orgellitteratur växte under åren och har kommit att fylla funktionen av ett nordiskt forsknings- och referensbibliotek på området.

Göteborgs universitetsbibliotek övertog samlingen i samband med att GOArt avvecklades 2014 och den placerades ett par år senare i ett särskilt ”orgelrum” på Biblioteket för musik och dramatik i Artisten. Samlingen har stor betydelse för studenterna på masterprogrammet orgel med relaterade klaverinstrument på Högskolan för scen och musik, skolans kyrkomusiker samt för organister och orgelforskare i Göteborg. Vi får också regelbundna besök av forskare, organister och orgelbyggare från övriga Sverige samt internationella gäster. Samlingen kan alltså sägas fylla samma funktion idag som tidigare, men med andra förutsättningar.

Utgångspunkten för GOArts forskning var instrumenten som en spegling av sin samtid, såväl konstnärligt som tekniskt, sociologiskt som historiskt. Man byggde orglar och klavikord i en egen verkstad efter historiska förlagor, med stor respekt för äldre instrumentbyggares kunskaper och hantverksskicklighet. Även beställningar till andra kyrkor och universitet utfördes. Tanken på orgeln som en bärare av ett europeiskt kulturarv fanns alltid närvarande.

Idag hälsar vi Pia Shekhter välkommen som gästbloggare! Pia arbetar på Biblioteket för musik och dramatik vid Göteborgs universitetsbibliotek, som har till uppgift att stödja verksamheten på Högskolan för scen och musik (HSM). Under 2021-2024 är hon ordförande för The International Association of Music Libraries, Archives and Documentation Centres (IAML). 2019 var hon mottagare av Greta Renborgs pris, tilldelat av Svensk biblioteksförening, för sitt arbete med att lyfta människors demokratiska rätt till musikalisk delaktighet.

”Onsdag 8 september deltog jag i en mycket trevlig mottagning anordnad av Kungliga Musikaliska Akademien med anledning av akademiens 250-årsjubileum (exakt på dagen!). Gästerna samlades på innergården bakom den ståtliga 1800-talsbyggnaden vid Nybrokajen i strålande vackert sommarväder. Vi bjöds på de sedvanliga snittarna med vin, men framförallt serverades spännande och varierade musikinslag i olika genrer. Den tidigare konservativa akademien har gradvis öppnat upp mot all slags musik och är nu en stark röst i debatten om svenskt musikliv med ett socialt engagemang.

Kungliga Musikaliska Akademien grundades 8 september 1771 under beskydd av Gustav III, med främsta syfte att främja konstmusiken och musiklivet i landet. Med tanke på detta kan det tyckas förvånande att en av akademiens första presesar, Carl Fredrik Horn af Åminne, deltog i sammansvärjningen mot kungen som resulterade i det dödande skottet under den berömda Maskeradbalen!

Stadgarna fastslog att Akademien skulle, bland andra uppdrag, organisera musikutbildning och bygga upp ett bibliotek. Biblioteket heter idag Musik- och teaterbiblioteket och har en av Europas största musiksamlingar. Alltså firar biblioteket också 250-årsjubileum detta år. Firandet kommer emellertid äga rum i februari nästa år. Förmodligen på grund av att man precis flyttat till nya lokaler vid Gärdet och behöver komma i ordning. Biblioteket har varit stängt under flera månader, men öppnar åter i början av oktober.

Uppdraget att organisera en högre musikutbildning ledde till grundandet av Kungliga Musikhögskolan – den tredje jubilaren detta år!

1982 grundades Statens musiksamlingar, som tog över ansvaret för biblioteket och museet. Idag är dessa institutioner del av Musikverket, som Musik- och teaterbiblioteket och Scenkonstmuseet.

Alla dessa institutioner värnar omsorgsfullt vårt svenska musikarv och därför utbringar jag härmed ett fyrfaldigt leve!”

Gästinlägg av Joakim Lilljegren, universitetsbibliotekarie med särskilt ansvar för Iberoamerikanska samlingen

Iberoamerikanska samlingen är med sina närmare tusen hyllmeter den största specialsamlingen vid Göteborgs universitetsbibliotek. Som namnet antyder är den inriktad på Spanien, Portugal och de 20 länder i Latinamerika som tidigare koloniserats av dessa två stater på Iberiska halvön. Ämnesmässigt ligger fokus på samhällsvetenskap och litteratur, men det finns även mindre avdelningar för bl.a. konst, filosofi och språkvetenskap.

Samlingen har sin grund i Iberoamerikanska institutet som inrättades 1939 av språkläraren Nils Hedberg (1903–1965) vid Handelshögskolan i Göteborg. Till en början byggdes institutets bibliotek upp till stor del tack vare donationer, både från privatpersoner och från Iberoamerikanska länders ambassader och konsulat i Sverige. År 1967 överfördes institutet till Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet och boksamlingen stod längs med väggarna i lärosalarna för den romanska institutionen i Språkskrapan. Efter ytterligare någon flytt och omorganisation lades institutet ned år 2007. Dess forskning och undervisning överfördes till institutionen för globala studier, medan dess böcker blev den Iberoamerikanska samlingen vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Samlingen är levande och växer med några hundra titlar per år genom förvärv, främst utifrån bibliotekets omvärldsbevakning, men också genom inköpsförslag från forskare, studenter och allmänheten. Även donationer tas fortfarande emot; exempelvis mottogs för några år sedan ca 80 hyllmeter som tillhört Magnus Mörner (1924–2012), professor i historia och chef för Latinamerikainstitutet i Stockholm (dessa har dock ännu inte hunnit katalogiseras).

Till Iberoamerikanska samlingen hör även en tidskriftssamling med närmare 300 olika titlar (placerade på våning 5 i Humanistiska biblioteket) och en referensavdelning med bl.a. ordböcker och uppslagsverk (placerade i referenssalen på våning 7). Dessutom finns flera hyllmeter med rariteter och äldre verk i bibliotekets slutna magasin, som kan beställas fram till läsesalen. T.ex. finns där förstautgåvan av Spanska akademins ordbok från 1780 samt ett exemplar av Jorge Luis Borges Ficciones som dedicerats av författaren till Nils Hedberg.

De flesta av de uppskattningsvis 40–50 000 volymer som finns i samlingen är katalogförda i Libris, men fortfarande finns det tusentals verk som man bara kan hitta genom att botanisera bland bokhyllorna eller söka i en äldre kortkatalog. Ett pågående arbete är att digitalt katalogföra även dessa äldre volymer och varje månad tillförs ca 100 nya poster till Libris. Med nuvarande takt kommer det troligtvis att dröja ungefär tio år innan hela Iberoamerikanska samlingen finns registrerad och sökbar i Libris.

Under det senaste kvartsseklet arbetade bibliotekarien Anna Svensson (1958–2021) med boksamlingen, först vid Iberoamerikanska institutet, sedan vid Göteborgs universitetsbibliotek. Det var till stor del tack vare hennes arbete med att bevara, utveckla och tillgängliggöra detta kulturarv, som hon år 2020 blev utnämnd till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten. I flera olika sammanhang forskade och skrev hon också om institutets och samlingens historia, så för den som vill läsa mer rekommenderas följande artiklar av henne:

• ”Borges en Gotemburgo: sobre su conferencia ’La Literatura Fantástica’ y sus contactos con el Instituto Iberoamericano”, Anales 11 (2008) , s. 25–47.

• ”’Mistral och femton böcker’: om Gabriela Mistral, Matilde Goulard, Nils Hedberg och Iberoamerikanska institutets första år”, i: Desde Chile a Suecia: caminos culturales por Lationamérica y Europa: festskrift till Álvaro Foresti, red. Andrea Castro, Eduardo Jiménez Tornatore & Ingmar Söhrman. (Opuscula Romanica 8.) Göteborgs universitet 2018, s. 93–108.

• ”Romanister utan doktorshatt: om Arne Lundgren och några av hans samtida i Göteborg”, i: Romanistiken i Sverige: tradition och förnyelse, red. Andreas Romeborn & Elisabeth Bladh. (Romanica Gothoburgensia 75.) Göteborgs universitet 2020, s. 77–98.

• ”Om ett försättsblad, eller, Till dubbletternas lov”, i: Objekt och samling: om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek, red. Anna Svensson. (Acta Bibliothecae Universitatis Gothoburgensis 35.) Göteborgs universitetsbibliotek 2021, s. 139–163.

10 september 1797 avled den brittiska författaren, filosofen och feministen Mary Wollstonecraft. Året dessförinnan gavs hennes reseskildringar Letters written during a short residence in Sweden, Norway and Denmark ut i England. Humanistiska biblioteket kan stoltsera med ett antal utgåvor av och om denna skrift på olika språk. 1798 kom den första svenska översättningen med titeln Bref skrifna under et kort wistande i Swerige, Norrige och Danmark.  

• 

•