En av Humanistiska bibliotekets specialsamlingar är Stig Roths miniatyrsamling. Den innehåller ett antal mycket små böcker, tryckta under 1700-, 1800- och 1900-talet och omfattande diverse ämnen, däribland en del kuriosa som till exempel Shakespeares samlade verk.
Stig Adolf Roth (1900-1972) var fil. dr, konsthistoriker, museiman samt intendent och museichef vid Göteborgs historiska museum. Han avlade studentexamen i Malmö 1918, och skrevs samma år in vid Göteborgs högskola. 1923 tjänstgjorde han under jubileumsutställningen i Göteborg, och året därpå blev han amanuens vid Göteborgs museum. 1935–1965 medverkade han i egenskap av chef för Göteborgs historiska museum vid flera antikvariska undersökningar och restaureringar i Västsverige, bland annat av Kronhuset, Chalmerska huset, Börsen, Wernerska villan, Gunnebo slott, och Nääs slott. Då Gudhems kloster grävdes ut 1928–1948 skedde detta under ledning av Roth, och han var också den som dokumenterade arbetet. Han invaldes som ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1944.
Under andra världskriget tjänstgjorde Roth som gruppledare för den västsvenska avdelningen M-gruppen inom C-byrån – Försvarsstabens hemliga underrättelsetjänst – som samarbetade med den norska motståndsrörelsen. Roth hade i uppdrag att vara svensk befälhavare på de så kallade permittenttågen, som körde via Göteborg mellan Norge och Tyskland. Samtidigt hade han ett annat, hemligt uppdrag; att upprätta förbindelser mellan den norska hemmafronten och olika norska representanter i Sverige.
För att en bok skall räknas som en äkta miniatyr måste den vara tryckt med handsatta typer. Ett ungefärligt mått för miniatyrböcker är att de bör vara lägre än omkring 75 mm på höjden, men de kan också till exempel ha mycket få sidor, ett litet antal rader per sida, eller vara tryckta med mycket små bokstäver på mycket liten yta.
Så snart boktryckarkonsten fått fotfäste i västvärlden, började tryckarna experimentera med materialets omfång, och omkring 200 miniatyrböcker är kända från 1500-talet. Under 1800-talet hade man gjort tekniska framsteg som möjliggjorde mycket små verk, och detta århundrade betraktas som miniatyrböckernas guldålder. Inbindningarna varierar från utsökt hantverk till billiga och högst funktionella lösningar som inte är avsedda att hålla någon längre tid.
Den äldsta kända miniatyrboken trycktes i Mainz 1468, av Peter Scheffer, en av Gutenbergs lärlingar. Den är fragmentariskt bevarad och finns idag i franska nationalbibliotekets samlingar.
Böcker kan tillverkas som miniatyrer av flera olika orsaker. Dels kan de utgöra ren kuriosa, men ibland är det lilla formatet praktiskt, exempelvis för den som är på resande fot, eller behöver ett lätthanterligt referensverk. Bönböcker framställdes ofta i mycket litet format under medeltiden. En av Humanistiska bibliotekets miniatyrer ligger pasande nog i skalet från ett bokollon, och olika inbindningar och förvaringar i nötskal var inte ovanligt i sammanhanget.
Fina fröknar kunde bära med sig etikettböcker och konversationslexikon i handväskan för att smidigt genomlida en bjudning bredvid någon svårpratad herre eller världsvan pratkvarn – i Humanistiska bibliotekets miniatyrsamling finns ett exempel på ett sådant verk, i liggande format, med korta upplysningar om t ex landet Japan, som enligt den lilla skriften i fråga är känt för a) sin hedendom och b) sitt ris, i den ordningen. Framemot aftonen kunde viktorianska damer istället konsultera miniatyrverket The Little Flirt, för att attrahera motståndaren med de föremål som stod till buds; handskar, näsdukar, solfjädrar och parasoll.
En mycket liten bok är också ett bra gömställe för känslig eller hemlig information, och utgör ett fint inslag i exempelvis dioramor och dockskåp. Drottning Mary av Storbritannien, Georg V:s gemål, hade ett dockskåp som idag finns utställt på Windsor Castle. Dockskåpet tillverkades 1921-1924 och i dess bibliotek finns omkring 200 miniatyrböcker av olika författare – flera av dem är dock handskrivna av författarna själva, snarare än tryckta med typer. Detta dockskåp ledde till ett uppsving för miniatyrboken som föremål, då många andra valde att skaffa egna sådana, självklart med miniatyrbibliotek.
En bok som är över ca 7,5 cm i någon ledd kallas för en makrominiatyr. Är den mindre än 2,5 cm i alla ledder är den i stället en mikrominiatyr. Pytteböcker som mäter under 6mm i alla ledder kallas ibland för ultramikrominiatyrer, vilket man förslagsvis kan upprepa mycket fort ett flertal gånger efter att ha intagit minst 7,5 glas finare konjak som inte bör innehålla mindre än 2,5 fingrars serveringsmängd. En ultramikrominiatyr i Humanistiska bibliotekets samlingar utgörs av bönen Fader Vår tryckt på en enda sida, och besökaren uppmanas att inte dra allt för hårt efter andan vid betraktandet, för att slippa irritation i luftvägarna.
Populära verktyper som utkommit som miniatyrer är bland annat olika biblar, encyklopedier, lexikon, noveller och dikter, reseguider, sagor för barn, och en del kända titlar som berättelserna om Sherlock Holmes, Den gudomliga komedin, och Shakespeares samlade verk.
2007 gjordes ett arkeologiskt fynd av en miniatyrbibel tryckt i Glasgow 1901, som gömts i en barnsko och pressats in i murstocken i ett hus i Ewerby i Engelska Lincolnshire. Redan under 1300-talet placerade man skor på detta sätt – de kallades för ”spirit traps”, och skulle fungera som ett skydd mot häxor och trolldom.
Att trycka miniatyrböcker var länge ett sätt för tryckare att visa upp sina färdigheter och försöka åstadkomma tekniska ytterligheter, och många böcker har genom tiderna påståtts vara ”världens minsta bok”. 2016 var världens minsta bok en 22 sidor lång upplaga av Shiki no Kusabana (“Flowers of seasons”) med måtten 0.75 mm, självklart helt omöjlig att läsa med blotta ögat. Den trycktes av det japanska företaget Toppan Printing som producerat miniatyrer sedan 1964, och är utställd på företagets museum i Tokyo, där man också kan köpa ett eget exemplar för omkring 2 000 kronor. Då ingår även ett förstoringsglas.
*
Läs mer:
Om Stig Roth:
Elfving, Folke (1996). Kring Göteborgs museum: händelser, människor, minnen.
Göteborg: Tre böcker. sid. 70-74. Libris 7592964. ISBN 9170293031
Wulvaricht (2009). Spionage i Göteborg under andra världskriget: hemlig tysk och allierad verksamhet i Göteborg 1939-1945. Göteborg: Alruna. sid. 25-28. Libris 11773472. ISBN 9789197788113
Om Drottning Marys dockskåp:
https://www.rct.uk/collection/themes/trails/queen-marys-dolls-house/library
Och om miniatyrböcker i allmänhet:
www.mbs.org
