Med en AI-genererad julbild önskar vi er alla fina helgdagar. Oroa er inte för de rasade hyllorna, levande ljus på biblioteket eller den magra katten. Ingenting är som det ser ut.

Specialsamlingar, arkiv och kulturarvsarbete vid Göteborgs universitetsbibliotek
Med en AI-genererad julbild önskar vi er alla fina helgdagar. Oroa er inte för de rasade hyllorna, levande ljus på biblioteket eller den magra katten. Ingenting är som det ser ut.
Vi har alla känt av det. Det där att ländryggen protesterar illvilligt när man plockar upp hammaren för att tälja sig en smörkniv (eller hur nu smörknivstillverkning går till). Som tur är finns hjälp att få för att undvika att kroppen blir krum och krokig i förtid. Låt oss presentera: Kroppsställningar vid svensk pedagogisk snickerislöjd, av Carl Silow och Otto Salomon (1894).
Otto Salomon, självlärd slöjdpedagog och bror till Sofie Elkan, hade tydliga, programmatiska idéer om slöjdundervisning, och kan utan vidare betraktas som urfader till den svenska skolslöjden, med allt vad den fört med sig i form av garntomtar, dåligt sandpapprade skärbrädor och vingliga pallar, för att inte tala om alla de där kaststjärnorna du gjorde i metallslöjden på nittiotalet. Salomon föddes på Nääs utanför Göteborg, som än idag är en byggnads- och slöjdhistorisk huvudnod i det svenska hantverkslandskapet.
Verket ovan har tydliga illustrationer som kommer att lära dig gångstående ställning vid sågning, där du med ståtlig hållning, salig blick och knickers i tweed sågar till din träbit till fröjdefull filigran.
Du lär dig även att undvika felaktiga ställningar för slöjdande gossar, men vi tror här att ställningarna är felaktiga för alla och envar. Gör icke som gossarna på bilden utan undvik nogsamt tvärvridna händer, intillstrukna fotställningar och framför allt den så kallade mun-mot-läpp-metoden vid borrning (din tandläkare kommer att tacka dig).
Nej, se till att studera alla korrekta ställningar så att du, nästa gång du tar fram ett potentiellt livsfarligt verktyg för att snida dig en såssnipa för julbordet, gör det med den vedertagna gång-nig-stående ställningen vid täljning med bandknif.
Dagens ämne är kanske inte exakt marginalanteckningar men väldigt nära och om varför en bok kan förvandlas till något mer och annat än bara en mängd tryckt information. Ibland kan en kort kommentar skriven på ett blad göra att en bok helt plötsligt blir så mycket mer intressant och förvandlas till en länk rakt in i vår historia. Det här är ett exempel på det.
För några veckor sedan noterade jag att en bok enligt en uppgift skulle innehålla en personlig text av hertig Karl sedermera Karl IX. Jag tyckte det lät intressant och jag tänkte att det förtjänar att studeras lite noggrannare
Hertig Karl som sedermera skulle bli Karl IX (men det visste han ju så klart inte 1589) hade drabbats av en svår personlig sorg. Hans första maka Maria av Pfalz avled efter en tids sjukdom den 29e Juli 1589 på slottet i Eskilstuna. Det är för övrigt den Maria som har gett namn åt Mariestad som grundades 1583.
Boken är Von etlichen biß anher unbekandten und unbeschriebenen Kranckheiten av Johann Weyer tryckt i Frankfurt 1588. Boken hade Dochtor Willam Raskulum skickat till Maria och man kan ana att Hertig Karl tyckte det var en lämplig bok att skriva denna marginalanteckning i.
”Tene Bock war min salige och käre frome gemal skenght, aff Dochtor Willam Raskulum, och kåm icke för fram, en seden hon war i från tene jemrnerdall, gudh upvecke hene med alle Christogne till en ereful upstandelse amen, Eskilstune ten 29 julius 89”.
En kort liten inblick i Hertig karls liv 1589 och därmed också en liten ögonblicksbild från vår historia under en turbulent och spännande tid.
Boken är sedan länge en del av den Hvitfeldtska samlingen, alltså det bibliotek som byggdes upp och användes av Göteborgs Kongl. Gymnasium, den skola som idag går under namnet Hvitfeldtska gymnasiet.
http://www2.ub.gu.se/samlingar/hvitfeldtska-samlingen/