Kategori: Okategoriserade

Anna Lindemark låter puttekulögat falla på ännu en grånad knytkapsel

Breda översikter i all ära, men vem kan motstå ett bråddjupt kaninhål?

Långt före internetflugan fanns en omfattande, spretig och underbart specialiserad fackpress som förbarmade sig över exakt alla yrkesgrupper och nördslag i landet. En stor del av denna utgivning står prydligt knytkapslad i bibliotekets underjord, där man kan ströva hur länge som helst, med huvudet i en extremt icke-ergonomisk vinkel för att läsa alla ryggetiketterna.

Mer uppdaterad information finns visserligen att tillgå på nätet idag, men det ger trygg markkänning att vara omgiven av hundratals meter historiska uppgifter ur tryckta tidskrifter. Här finns allt du bryr dig om och allt du vill slippa, och rätt många grejer du inte visste om överhuvudtaget.

Avd. ”Tack för att någon annan vårdar sig om detta”:

Jernkontorets annaler med Bergsmannen : JkA : tidskrift för nordisk bergshantering, från Jernkontorets bergshistoriska utskott

Projekt inom socialförsäkringen vid de allmänna försäkringskassorna

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet : rapport / av Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) väcker spontana frågor om huruvida de som senare återbrukade akronymen ifråga kunde ha googlat lite mer.

Klasskampen : teoretiskt organ (?!?) för Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (r)

Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande

Kriminalvårdens årsbok

NordREFO : information om regionalpolitisk forskning i Norden / Nordiska arbetsgruppen för lokaliseringspolitisk forskning

Socialförsäkring : Försäkringskasseförbundets tidskrift

Domstolsverket informerar

I stadens tjänst : tidskrift för Göteborgs stads tjänstemän

Om det här inte är direkt rafflande toalektyr, så känner du väl ändå hur den tunna grå linjen håller dig trygg? Skänk en tacksamhetens tanke till alla de som brinner för allt du inte ens orkar tänka på, än mindre engagera dig i.

Publikationer med en gissningsvis relativt begränsad läsarskara:

Hällungen : Svenshögens patienters jultidning / utgiven av Svenshögens patienters självhjälpskassa

Fuskis-Fidus / Uppsala universitet, Finsk-ugriska institutionen

Mullvaden : intern periodisk tidskrift från fängelset i Österåker

Gloson : organ för Svenska vampyrsällskapets lokalavdelning i Strängnäs (okej, vi medger att det blev RUSNING efter den här när vi katalogiserade den för några år sedan).

Varje del av samhället har sitt eget gråtryck på alltmer sönderfallande papper.
Man anar, om inte historiens vingslag så i vart fall dens förlamande pappersprassel i alla de styrelser, råd, sällskap, samfund, sekter, klubbar, föreningar, utskott och kommittéer där folk hästesôvit sig igenom ännu en kruttorr dagordning med illasmakande kaffe, gisslantagna av otaliga mötesförlängande biträdande ordf., som inte haft vare sig tvätt att ta hand om, eller något som helst annat socialt utbyte att förlita sig på.

Teknik & kultur : bulletin från De teknik & industrihistoriska museernas samarbetsråd

Aktuellt om posthistoria av Sällskapet för svensk posthistorisk dokumentation

Årsredovisning / Öckerö kommun

Nålsögat : forum för socialism och kristendom / utges av Kristna för socialism

SFV magasinet : bildning & kultur. Utgivare: Svenska folkskolans vänner. (Finns det månne en motskrift med avsändare ”Svenska folkskolans ovänner”, ett hypotetiskt riksförbund för de generationer av smiskade och luggade elever som tagit examen med gråt i halsen och hat i hjärtat?)

Svensk emballagetidskrift : emballage utgiven av European Packaging Federation och Svenska plastföreningen

Berättelse angående undervisningen, djursjukvården och verksamheten i övrigt vid Kungl. Veterinärhögskolan

Vi skärgårdsbor : tidningen från Skärgårdarnas riksförbund

Möbelvärlden : tekniskt och kommersiellt organ för den samlade möbelbranschen : officiellt organ för Sveriges möbelhandlares centralförbund (klatschigast titel vinner, hoppas detta var resultatet av en benhård omröstning med tillhörande lobbykampanj, där vare sig Gunhild eller Klas-Kenneth ville ge vika, och drog ut på avgörandet till långt inpå småtimmarna).

Aktuell parapsykologi : meddelanden från Sällskapet för parapsykologisk forskning = Current parapsychology : proceedings of the Swedish Society for Psychical Research (PSSPR), here kitty kitty kitty…

Svensk tapetserartidning : organ för Sveriges tapetserarmästares centralförening

Skandifandom : Svenska akademiens för science fiction årsbok (icke att förväxla med originalet som tydligtvis icke befläckar sig med genrelitteratur utom Aniara dårå).

Järnhandlaren : organ för Sveriges järnhandlareföreningar

Scen och salong : (Folkparker och folkets hus) : tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv.

Glas och porslin : organ för fabrikanter och försäljare av svenskt glas och porslin

Flyghistorisk revy : organ för Svensk flyghistorisk förening

Täppan : Skånska trädgårdsföreningens tidskrift : rådgivare för den mindre trädgårdsägaren. Inga uppgifter finns om vart man kan vända sig som större trädgårdsägare, eller var gränsen går, eller om det är odlingsareal eller kroppslängd som avses.

Äldrecentrum, från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Affärsekonomi : organ för industriell organisation, kontorsorganisation, räkenskapsväsen, försäljning och reklam

Kyrka och folk : månadsblad för evangelisk-luthersk tro och svenskt kyrkoliv

Livsmedelsteknik : tidskrift för livsmedelsförädling och näringsfrågor

TOK : organ för Förbundet Tanke och känsla (symptomatiskt utgiven i Hjärnarp)

Vår näring : föreningen Mjölkpropagandans tidskrift för husdjursskötsel, mjölkhushållning och kostfrågor. Mjölkpropaganda är en ständigt aktuell stridsfråga! Rör inte min vegokorv!

Hamn : Göteborgs hamns tidning för dess kunder, anställda, vänner och bekanta (finns det någon som uttryckligen INTE får läsa tidningen, och är den i så fall uppräknad i de heliga skrifterna?)

Raspen : utgifven av Teknologföreningen ”C.S.”. tidigare m titel Rasp : tidning för allvar och städat skämt. Tur att nån håller linjen!

Lusserapporten, från SVT utveckling. (Hur många stjärnstrutar, pepparkakor och glöggmuggar gick åt under respektive år? Handlar det om något HELT annat? Får vi rekommendera SIS fullkomligt genialiska Julhandbok från 2025?

Smalare blir det inte, utom möjligen i Nordisk tidskrift för fotografi med smalfilm.

Även bibliotekets egen personal hittar fotfäste för sina egna, smala branschintressen:

NPH-nytt : medlemsblad för Föreningen Nordiska pappershistoriker

Nordisk exlibris tidsskrift : officielt organ for Dansk Exlibris selskab og Norsk ex libris selskap

Givetvis finns ett också meta-element närvarande, med press om press samt fackpress om fackpress: Hela fackpressen, utgiven av Fackpressen – Föreningen Svensk fackpress, av Föreningen Svensk fackpress, resp. Pressens tidning : fackorgan för Svenska tidningsutgivareföreningens medlemmar.

En katalogisatörs (mar)dröm är slutligen tidskriften UFO-information, med en så noga angiven snårskog av publikationsorter, utgivarnamn och titelvarianter att man måste applådera den som upprättat den bibliografiska posten.

UFO-information / UFO-Motala; Tidskrift (Svenska) 1969-1996

Fornåsa : UFO-Motala, 1969
Borensberg : UFO-Motala, 1969-1970
Motala : Riksorganisationen UFO-Sverige, 1970-1976
Skänninge : Riksorganisationen UFO-Sverige, 1976-1980
Skänninge : UFO-information, 1980-1985
Linköping : UFO-information, 1985-1996

Varianttitlar
UFO-information UFO-Motala 1969-1971:2
UFO-information : unidentified flying objects-information : tidskrift för aktuella UFO-händelser och ökad kunskap om UFO-fenomenen 1972:4/5-1981
UFO-information :tidskrift för aktuella UFO-händelser och ökad kunskap om UFO-fenomen 1982-1988
UFO-information : Sveriges äldsta UFO-tidskrift 1992-1996

Anmärkningar
1969-1972:3, 1989-1991 saknar undertitel
I redaktionsruta 1972:4/5-1980:2 (omslag 1976-1977): ”Organ för Riksorganisationen UFO-Sverige”
Smärre variationer i förlagsuppgiften 1970-1978: ”Centralgruppen för riksorganisationen UFO-Sverige”, ”Centralgruppen för UFO-Sverige”, ”UFO-Sveriges kansli”
Även 1987 med årgångsbeteckning (årg. 18)
NLT: KB:s exemplar 1969-1972:1 är xeroxkopior från Södertälje UFO-center, svårt att se om de varit tryckta.

Hoppas lånekortena BRÄNNER i feckera, gott fôlk!

Av Stefan Benjaminsson

Marginalanteckningar, understrykningar och utmärkande bläckkrumelurer i gamla böcker är alltid fantasieggande. Ju äldre boken och marginalian är desto mer spännande besök från historien kan det upplevas som. Vissa böcker har mängder av anteckningar, streck, pekande händer (så kallade manicula), Nota bene-markeringar och annat som man som okunnig läsare i tjugoförsta århundradet fascineras av. Sedan finns det böcker som ingen tycks ha haft intresse för, som den här boken.

Novella super VI Decretalium, av Johannes Andreae, tryckt år 1491 i Venedig. Det är en kommentar av de kanoniska lagarna som påve Bonifacius VIII sammanställde i Liber sextus, år 1398. Bokens papper är snudd på i nyskick och sidorna verkar helt orörda av människohänder sedan de lämnade tryckeriet, för det finns ingen rubricering eller handmålade anfanger och ingen marginalia alls. Ingen alls? Nja, inte riktigt, för på en enda sida, har en läsare en gång i tiden funnit anledning att markera ett stycke på tio rader med en dekorativ klammer. I en bok som i övrigt är fri från marginalia skriker denna enda markering ut något: ”Detta är viktigt. Allt annat i lagväg som styr mitt liv är sekundärt efter det som detta stycke innebär för min lycka.”

Vad det står? Stycket behandlar om man kan ingå äktenskap via brev. Om man sänder sitt enkla ”Så vad säger du, ska vi gänga oss, eller?” till sin utvalda kvinna (för texten förutsätter att mannen frågar kvinnan), räcker då detta för att ha ingått äktenskap? Svaret är: Nej. Även om kvinnan samtycker till det som den välformulerade avsändaren plitat ner, med tungan stickande ut i ena mungipan, sökande efter det rätta romantiska orden (”Ljuva mö, du koltens krusning”), räcker detta inte för att det i kyrkans ögon ska anses vara ett äktenskap. Hon måste även ha kungjort sin vilja på något sätt. Det är inte nog att hon vid tidigare tillfälle lovat att gifta sig med brevskrivaren (om brevskrivaren nån gång lyckas förmå sig att gå från eftertankens kranka blekhet till känslornas snara handling), samtycket måste bli känt. Lagen säger att hon kan göra detta på olika sätt: skicka en budbärare eller ett brev. Då blir kyrkan nöjd och de tu kan börja sin äktenskapliga lycka, förslagsvis på samma plats så att de slipper kommunicera om dylika viktiga ting medels brev och budbärare.

Så … vad har föregått denna enda marginalia? Vad var konflikten som gjorde att marginaliaskrivaren ryckte upp de bortglömda lagkommentarerna från bokkistan, furiöst bläddrade fram till relevant stycke, sedan svart på vitt fick bekräftat det som kan tolkas som: ”Ha! Där ser ni! Jag hade rätt!” Och vem gjorde den entusiastiska klammern? Den brevskrivande mannen? Den blivande bruden? Fejdande familjefäder som önskade/inte önskade ett giftermål? Det kommer vi aldrig att få reda på. Idag på alla hjärtans dag vill jag dock gärna se romantiken segra och tolkar det som att de kärlekstörstande brevskrivarna sneglat kyskt på varandra tillräckligt länge. Avstånd eggar, men eggande söker närhet, så vem behöver ett stort bröllop när man kan gå från distanskurtis till kyrkligt sanktionerat kutter inom loppet av ett par brev?

Anna Lindemark beaktar några rader (faktiskt alla) ur C. M. Bellmans Månan

Carl Michael skulle ha fyllt 286 år idag, ett förfärligt stökigt antal år, men vi gläds likväl. Till firning, förning och andelig spijs kan man låta puttekulögat falla på det synbarligen enda Bellmantryck i Humanistiska bibliotekets samlingar som gavs ut före förf:s död – Månan, tryckt 1760 i Stockholm av Nyström och Stolpe, tackar för det!

Månan är så orimligt citerbar att det är svårt att välja exakt vilka rader ur denna episka dikt man ska tatuera på ryggen, alternativt korsstygnsbrodera för att ha något att hänga ovanför platt-teven.

Du som vill botanisera själv kan ta en titt i Gupea, på Litteraturbanken eller helt enkelt på den dåligt OCR:ade versionen hos Runeberg. För dig som prokrastinerar någon särskilt knastertorr del av det akademiska värvet genom att sitta och doomscrolla på Marginalia, presenteras istället nedan några omistliga utdrag ur verket ifråga, vilka med fördel kan läsas högt på nästa sociala tillställning där du behöver sätta motståndarna på plats genom att flexa dina orimliga punktkunskaper om grötrim affattade på ena swänsko:

”Det plär wäl sällan godt betyda,
        När folket sägs i Månan gå:
Exempel kan man altid få,
Som under Dårhus-Sticktet (sic) lyda;
        Men rubbom ej der’s tysta ro;
De må ju fritt på jorden blifwa;
Jag tänker nu en dröm beskrifwa;
        Om dem, som uti Månan bo…”

Vi känner oss även sedda här på biblioteket: (Det är så att man vill citera en annan känd poet, T. Egner: ”…nu tar nog ingen miste / det handlar ju om mej / faderullan lej”).

”Och Minnets packhus öpnadt blef:
Dit gick hon först at alt beskåda,
Et gammalt skräp i hwarje låda,
        Af sagor, språk och tryckta bref”

…

Restips med rimlig förhävelse!

”Så flög min tanka lifligt om,
Hon tycks all jordens magt upbåda,
Och utan skjuts hon fick beskåda,
        Båd’ Trosa, Prag, Paris och Rom.”

…

Ständigt aktuell politisk kommentar!

”När högmods dunst på hjärnan rår,
Behöfs ej se i swart-konst boken.
Sielfklokhet fins til öfwerflöd.
Då kan ej djupsta sanning fattas,
Då måste slughet allmänt skattas,
At hjelpa Landet ur sin nöd.”

…

Livsvisdom! Månan har allt man kan begära av en Science Fiction-dikt från 1700-talet.

”Men Himmel, hwad här wisdom wanka!
En winglas gaf så mogen tanka,
At all ting tycks få bättre skick.”

…

För den som fortfarande inte fått nog av sedelärande reseskildringar kan vi erbjuda en klumpig segway över till Niels Klims underjordiska resa som står i ett upprörande stort antal exemplar i Holbergsamlingen. Huruvida Holberg och Bellman trivdes tillsammans kan man utläsa i J. K. Andersens artikel med samma namn (2004). Ja! Skål, govänner!

Anna Lindemark höftar ordens ungefärliga värde

Ett av Humanistiska bibliotekets många retroaktiva katalogiseringsprojekt fokuserar på alla de tusentals svenska litterära alster som kommit ut i broschyrform de senaste 350 åren eller så. Det är en guldgruva oavsett vilken ingång man har. En rätt hysterisk guldgruva.

Biblioteket ska inte agera litteraturkritiker. Dock lever vi på kärleken till våra samlingar och vårt uppdrag (det är inget kall, släpp min arm!), och kanske kan man unna sig att ändå tycka nåt? Eller åtminstone göra en observation? Bland mina egna favoritaspekter av br Litt Sv, som uppställningen heter, är överblicken över egenutgiven eller motvilligt förlagd poesi som kom ut ca 1930-1950. Fjärran från alla kulturkanoner finns ett stråk av kanske framför allt manlig ångest och frustration, som i Sverige inte på samma sätt som i andra länder kan förklaras med behovet att bearbeta ett dubbelt krigstrauma. Men folk led ändå!

Mellankrigstiden var tydligvis inte lika spännande i Öxnered som i Berlin, och efterkrigsåren ska vi inte tala om. Vi har sett fotografierna av folkhemmets vardag. Det var inte roligt. Folk levde sina liv plågade av alla möjliga jobbiga grejer, t ex säckiga underkläder, yllestrumpor, portvinstå, tveksam tandstatus, tvånget att bära hatt, slentrianrasism, aladåb, dåtidens medieutbud och sexualmoral SAMT så småningom 50-talets kyrkoakitektur, i form av ett stort antal krematorieliknande lådor bredvid de nya motorvägarna. (Vi har böcker om alltihop, ibland flera jobbiga grejer i samma publikation!)

En intressant kvantitativ studie vore att tröska ut de 20-30 vanligaste orden ur dessa repetitiva grötrim versrader författade av allvarliga, allmänbildade herrar med armbågslappar. Dåtidens poesi utgör sitt eget litterära bevis för folkhemmets osvängiga villkor. Ordbilden skvallrar främst om en av samhället förkvävd sexualitet och ett orimligt sug bland prostsöner, botaniker och kamrerare att få delta i olika nationalromantiska actionscener framvevade i slow motion på önsketänkadets bioduk. I väntan på faktiskt underlag från GRIDH bifogas nedan ett diagram baserat på magkänsla snarare än några egentliga mätningar:

Vanligast förekommande ord i litterära småskrifter, Sverige 1930-50:

Som alltid: jätteintressant, jättespännande, jättebra ämne för en B-uppsats. Sätt igång!

Finns i plattformen för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv Alvin.

Av Stefan Benjaminsson

En halvt dold suck brukar alltid undslippa mig när jag tar en bok från min vagn och finner att det är en bibel. Ännu en bibel? Hur många biblar kan vi ha? Jag tänker inte ens försöka mig på att räkna dem, men tro mig, de är många. Därför var det denna gång glädjande att inse att min initiala suck var en suck i förtid. För bibeln bar på en hel del av intresse. Till att börja med visade det sig att en tidigare kollega 1972 (då boken donerades) hade katalogiserat den fel. Katalogkortet påstod att bibeln var tryckt 1604, medan bibeln själv proklamerade att den var tryckt 1594. Ingen skugga över katalogisatören 1972. Det var väl fredag eftermiddag och helgen hägrade. Lätt hänt att koncentrationen brister.

Ytterligare saker att glädja sig åt är bokbandet. Det är ett äldre, troligen samtida bokband, med riklig blindpressad dekor och en tillika blindpressad avbild av Justitia, som äppelkindad och barsk väger människans skraltiga själ mot gudomlighetens eviga motvikt. Därtill finns spännen. Bara en sådan sak!

Trycket i sig har även rikligt med träsnitt och några planschblad som man kan roa sig med att skärskåda. Genom dessa träsnitt kan man följa bibelberättelserna från Genesis otäcka brodermord till Uppenbarelsebokens aggressivt trumpet-tutande härskaror.

Dessutom finns kartor som pekar ut var någonstans i geografin allt lär ha utspelat sig. En av kartorna har en numrerad rutt. Antingen handlar det om att illustrera ett uttåg ur Egypten eller så är tänkt att fungera som ett brädspel: ”Du hamnade på ruta 14, stå över ett slag och ät dig mätt på manna från himlen. Fortsätt sedan direkt till Guldkalven utan att passera Sinai.”

Det finns också flera provenienser, från andra halvan av 1700-talet till 1800-talet. Det är idel svenska provenienser, vilket gör att jag misstänker att bibeln under 1700-talet bundits om och fått nya försättsblad. Borde inte fler provenienser, tyska sådana, letat sig in i bibeln under 150 år? Det är också en mycket luthersk bibel. Dels är detta en bibelöversättning till tyska av just Martin Luther. De ordstäv som en av de tidigare ägarna, eventuellt Daniel Thamsten i Kalmar, har skrivit ner genomsyras av den lutherska tanken om att arbete är en central del av vägen till frälsning. Vi kan läsa: ”Ingen dag utan någon rad”, ”Ora et labora” (be och arbeta), ”Den som är lat han kan ej få nått att äta”, ”Amen”. Ja, och puh.

Bibeln visade sig även vara väldigt svår att finna någon annanstans. Inte så konstigt för det finns som sagt många bibelutgåvor. Under 1500-talet trycktes åtminstone 820 tyskspråkiga utgåvor av biblar, nya och gamla testamenten, psaltare och enstaka bibelböcker. Bara under 1590-talet trycktes minst 34 tyskspråkiga utgåvor av bibeln. Webbsidan deutsche-bibeln.eu strävar efter att lista alla tyskspråkiga biblar och denna källa menar att det år 1594 trycktes tre utgåvor av bibeln i Wittenberg. Det är sannolikt fel, för den bibliografiska informationen om dessa tre stämmer inte med den bibel som låg framför mig. Efter djupdykningar i olika tyska kataloger lokaliserade jag till slut ett exemplar på ett bibliotek i Stuttgart, som överensstämmer med Humanistiska bibliotekets exemplar. Denna bibel är således inte unik, vilket hade förvånat mig, men den är ovanlig, välbevarad och har en handfull svenska provenienser. Så på det hela taget en lyckad dag.

Beställs i Katalog -57. https://ipac.ub.gu.se/gub-kat57/index.jsf

Ur arkivet: Skalden Nils Ferlins papper, H 170:8.

Bibliotekarie Taissia Goriounova bidrar med det här guldkornet av Nils Ferlin. Dikten finns publicerad i tidningen Julblosset (Stockholm), 1955, s. 3.

Ur Elisabeth Tamms samling (KvinnSam):

Elisabeth Tamms julklappsrim till sin pappa, troligen 1890-tal.

A 170: https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:397057

Av Stefan Benjaminsson

Har du glömt att skicka julkort? Eller har du rent utav slutat skicka julkort? Oavsett anledning till din försummelse har du fortfarande chansen att reparera skadan. Skicka familj, avlägsna släktingar, eventuella bryllingar, vänner, ströbekanta, kollegor och fullkomliga främlingar en länk till Marginalia och önska God Jul.  

I Herbert Blomstedt Collection (HBC) på Humanistiska biblioteket finns en stor vykortssamling och i denna finns en avdelning med julkort. Här är ett urval av dem, från förr och ännu mera förr och från flera länder. God Jul.