Anna Lindemark beaktar några rader (faktiskt alla) ur C. M. Bellmans Månan
Carl Michael skulle ha fyllt 286 år idag, ett förfärligt stökigt antal år, men vi gläds likväl. Till firning, förning och andelig spijs kan man låta puttekulögat falla på det synbarligen enda Bellmantryck i Humanistiska bibliotekets samlingar som gavs ut före förf:s död – Månan, tryckt 1760 i Stockholm av Nyström och Stolpe, tackar för det!
Månan är så orimligt citerbar att det är svårt att välja exakt vilka rader ur denna episka dikt man ska tatuera på ryggen, alternativt korsstygnsbrodera för att ha något att hänga ovanför platt-teven.
Du som vill botanisera själv kan ta en titt i Gupea, på Litteraturbanken eller helt enkelt på den dåligt OCR:ade versionen hos Runeberg. För dig som prokrastinerar någon särskilt knastertorr del av det akademiska värvet genom att sitta och doomscrolla på Marginalia, presenteras istället nedan några omistliga utdrag ur verket ifråga, vilka med fördel kan läsas högt på nästa sociala tillställning där du behöver sätta motståndarna på plats genom att flexa dina orimliga punktkunskaper om grötrim affattade på ena swänsko:
”Det plär wäl sällan godt betyda,
När folket sägs i Månan gå:
Exempel kan man altid få,
Som under Dårhus-Sticktet (sic) lyda;
Men rubbom ej der’s tysta ro;
De må ju fritt på jorden blifwa;
Jag tänker nu en dröm beskrifwa;
Om dem, som uti Månan bo…”
Vi känner oss även sedda här på biblioteket: (Det är så att man vill citera en annan känd poet, T. Egner: ”…nu tar nog ingen miste / det handlar ju om mej / faderullan lej”).
”Och Minnets packhus öpnadt blef:
Dit gick hon först at alt beskåda,
Et gammalt skräp i hwarje låda,
Af sagor, språk och tryckta bref”
…
Restips med rimlig förhävelse!
”Så flög min tanka lifligt om,
Hon tycks all jordens magt upbåda,
Och utan skjuts hon fick beskåda,
Båd’ Trosa, Prag, Paris och Rom.”
…
Ständigt aktuell politisk kommentar!
”När högmods dunst på hjärnan rår,
Behöfs ej se i swart-konst boken.
Sielfklokhet fins til öfwerflöd.
Då kan ej djupsta sanning fattas,
Då måste slughet allmänt skattas,
At hjelpa Landet ur sin nöd.”
…
Livsvisdom! Månan har allt man kan begära av en Science Fiction-dikt från 1700-talet.
”Men Himmel, hwad här wisdom wanka!
En winglas gaf så mogen tanka,
At all ting tycks få bättre skick.”
…
För den som fortfarande inte fått nog av sedelärande reseskildringar kan vi erbjuda en klumpig segway över till Niels Klims underjordiska resa som står i ett upprörande stort antal exemplar i Holbergsamlingen. Huruvida Holberg och Bellman trivdes tillsammans kan man utläsa i J. K. Andersens artikel med samma namn (2004). Ja! Skål, govänner!