Ett av Humanistiska bibliotekets många retroaktiva katalogiseringsprojekt fokuserar på alla de tusentals svenska litterära alster som kommit ut i broschyrform de senaste 350 åren eller så. Det är en guldgruva oavsett vilken ingång man har. En rätt hysterisk guldgruva.
Biblioteket ska inte agera litteraturkritiker. Dock lever vi på kärleken till våra samlingar och vårt uppdrag (det är inget kall, släpp min arm!), och kanske kan man unna sig att ändå tycka nåt? Eller åtminstone göra en observation? Bland mina egna favoritaspekter av br Litt Sv, som uppställningen heter, är överblicken över egenutgiven eller motvilligt förlagd poesi som kom ut ca 1930-1950. Fjärran från alla kulturkanoner finns ett stråk av kanske framför allt manlig ångest och frustration, som i Sverige inte på samma sätt som i andra länder kan förklaras med behovet att bearbeta ett dubbelt krigstrauma. Men folk led ändå!
Mellankrigstiden var tydligvis inte lika spännande i Öxnered som i Berlin, och efterkrigsåren ska vi inte tala om. Vi har sett fotografierna av folkhemmets vardag. Det var inte roligt. Folk levde sina liv plågade av alla möjliga jobbiga grejer, t ex säckiga underkläder, yllestrumpor, portvinstå, tveksam tandstatus, tvånget att bära hatt, slentranrasism, aladåb, dåtidens medieutbud och sexualmoral SAMT så småningom 50-talets kyrkoakitektur, i form av ett stort antal krematorieliknande lådor bredvid de nya motorvägarna. (Vi har böcker om alltihop, ibland flera jobbiga grejer i samma publikation!)
En intressant kvantitativ studie vore att tröska ut de 20-30 vanligaste orden ur dessa repetitiva grötrim versrader författade av allvarliga, allmänbildade herrar med armbågslappar. Dåtidens poesi utgör sitt eget litterära bevis för folkhemmets osvängiga villkor. Ordbilden skvallrar främst om en av samhället förkvävd sexualitet och ett orimligt sug bland prostsöner, botaniker och kamrerare att få delta i olika nationalromantiska actionscener framvevade i slow motion på önsketänkadets bioduk. I väntan på faktiskt underlag från GRIDH bifogas nedan ett diagram baserat på magkänsla snarare än några egentliga mätningar:
Vanligast förekommande ord i litterära småskrifter, Sverige 1930-50:
Som alltid: jätteintressant, jättespännande, jättebra ämne för en B-uppsats. Sätt igång!