Katalogisatören låter sig icke förskräckas av sånt som Inte Är Böcker, men ändå ingår i bibliotekets samlingar. Värre är det med sånt som Ser Ut Att Vara Böcker, men inte är det. Nu pratar vi inte om fulltecknade anteckningsböcker (som är Manuskript), eller om urholkade föredetta böcker som modifierats för att gömma fickpluntor, handeldvapen och kronjuveler (och därmed utgör ett slags vilseledande inredningsdetaljer). Inte heller syftar vi på bokliknande bag-in-box-fodral med runda hål i snittet, för tappkranen i plast.
Nej, den krångligaste Boken Som Inte Är En Bok, är den som avsiktligt vill lura betraktaren att den visst är riktig, så det så. I en av universitetsbibliotekets specialsamlingar, Iwan Ljunggrens Bibliotek, finns flera volymer som vid en första anblick förefaller vara helt vanliga diktsamlingar, detektivmagasin och kärleksromaner, men som i själva verket har använts som rekvisita vid trolleriföreställningar. De kallas forceringsböcker (eng. forcing books, så du vet vad du ska googla), och används för olika typer av trolleritrick som har med ”tankeläsning” att göra. Ofta tillverkas och trycks de särskilt för detta syfte, men det finns också hybridvarianter eller ”naturliga” forceringsböcker – de senare är helt vanliga böcker som visat sig ha egenskaper som gör att de relativt enkelt går att använda som trollkarlsrekvisita. Det finns även metoder och system för att kunna använda nästan vilken bok som helst på detta sätt.
Vissa för ändamålet tillverkade forceringsböcker avslöjar sig själva genom sin otillräckliga likhet med en riktig bok. Man bläddrar: det finns ingen författare. Författarens pseud är ”En Vän” (jamen snälla). Innehållet är så bottenuselt tradigt att man gallskriker pigroman genom skämskudden, hur kunde detta tillåtas hända innan egenutgivningen kom igång? Kolofon, tryckår, alla uppgifter om tillverkning och upphov saknas. Sidorna är egendomligt numrerade.
Andra exempel är bättre utförda – hur ska man förstå att den lilla turistbroschyren A Holiday in Morocco i själva verket är rekvisitan, och det som ska katalogiseras är den hopvikta lappen som sitter instucken vid titelbladet – med information om själva trolleritrickets utförande.
Frödings Samlade Värk nummer tre visar sig bestå av över trehundra identiska uppslag med slutet av en dikt, och början på en annan. Är det gjort med avsikt, eller är det ett slumpmässigt feltryck, som plockats upp av en scenkonstnär som förstått att utnyttja en sådan artefakt? Hur kan det vara så lätt att missa??! Vad gör man som artist, när publiken en gång på hundra bladar igenom de följande sidorna pga MÅSTE i detta nu läsa om de följande stroferna ur Tre trallande jäntor (as you do). Det var ju enbart exakt den förvirrade impulsen som fick Katalogisatören att öht upptäcka att något var I Görningen. Kontexten ger resten: det är en forceringsbok, inte alls Händelsevis Den Enda Skönlitterära Bok som Iwan haft i sin ägo. (Just del 3 av Frödings samlade skulle isf ha varit extra jättebra, får man förmoda).
Katalogisatören närmar sig här det totala sammanbrottet. Praxis för katalogisering av forceringsböcker verkar mest handla om att låtsas som om man arbetar med en vanlig bok, och sen författa väldigt långa anmärkningsfält, i omfång som en rysk klassiker, för att förklara vad det handlar om.
Vi välkomnar Ellery Queen’s Mystery Magazine, apr. 1951 upp på scenen.
A man of many
talents, [EQMM editor Clayton Rawson] was himself a magician of professional
standing […]. He brought the knowledge gained in those earlier professions to EQMM, where he and editor Fred
Dannay once designed an entire issue of the magazine to help a fellow magician
with a trick.
The Apr 1951 issue of Ellery Queen’s Mystery Magazine had a Sherlock Holmes
story (The Adventure of the Blue Carbuncle) slightly edited so it could
be a part of the series of forces inserted in that issue.
Tricket ifråga är Richard
Himber’s $1,000 Challenge, inskjutet som efemera i tidskriftens aprilnummer.
Om detta nummer på riktigt är det äkta från april, eller ett extra, slumpmässigt
daterat påhitt, tänker katalogisatören med jättevarm hand överlåta åt periodikaavdelningen
att reda ut. Migränmedicin ingår ej.
Vi lämnar dig här. Vi ber om ursäkt för det inträffade.
En lista med exempel på forceringsböcker finns här – ett kaninhål att falla ned
i, om inte en trollkarlshatt? https://geniimagazine.com/wiki/index.php?title=Forcing_Book
Ytterligare en lista över
forceringsböcker: https://www.conjuringarchive.com/list/category/2140
*
Uppgifterna om utgivningen av Ellery Queen’s Mystery Magazine är hämtade från http://queen.spaceports.com/Whodunit_8.html